Klasskampstango

skulle egentligen vara diagonalt skriven á la Majakovskij, men bloggosfären säger blankt nej till sådan kommunistisk pro-pa-ganda!

Avsnittsdikt

Läste om han

som fick cancer med flit

För att slippa friheten

förkovra sig i ingenting

och andra brottsligheter

Sånna som han

får systemet

att erodera!

han måste botas

med kall!

steril!

doktorshand!

tills blott en indignerad pöl återstår

Ty pölar går

mig veterligen!

inte på bidrag för nöjes skull!

Läste om hon

som fick jobb!

så förträffligt!

hon som rymde

sjuttio-fem-tusen liv!

i sin barm!

Läste om dom

som fick myndighetssjukan!

svimmade av

byråkratin!

men som gick

till ett chict!

mördarkontor!

skrev gladlynt under

på samma blanketter

ty pennan skrev

lika rött som blod!

favoritfärgen får leda

vårt korståg iår, kamrat!

||||||||||||||||||

Ville bo

i en stad av lik!

för att en enda gång

Vara det enda

som lever!

en mimikry

i döda själars land

där gravstenar vajar

av och an!

I takt till den svarta snö som faller

över bortglömda ikoner

när ingen ser på!

||||||||||||||||

i takt till

klasskampstango!

under bordslampan!

med eld och lågor!

I takt till

imperievals!

på magisterns kateder!

i tortyr och plågor!

||||||||||||||||||||||

ska sammanställa

alla bevis!

från svältlivsstilar

och tankens motvilliga resignation

så ska du allt se

att det är valsen!

hungern!

och des-per-a-tionen!

Och inte människorna

som ljuger!

målar upp fasader

som för att inte blotta

sitt nakna tillstånd.

|||||||||||||||||||

blev du inte klok

på stjärnyrseln?

inte heller klok

på den bördiga jordmån

i vilken du sådde dina floskler

din menlösa rappakalja!

i hopp om att dom skulle växa

till en järnridå 2.0

TVI!

|||||||||||||||||||||||

Och avgrunden

I min avgrund

Växte till en tennismatch

mellan mördare

och char-la-taner!

|||||||||||||||||||||

behöver nog låtsas vara någon

som inte är den

jag redan låtsas vara!

för att komma ännu längre bort

ifrån mig själv

Fast närmare livet

än någonsin förr!